Gästlärare och föreläsare


Samtidens mest framstående författare, konstnärer, läkare och debattörer kom till Fogelstad för att undervisa och föreläsa, de kom för att platsen och verksamheten var så lockande och berikande för dem själva. De tog inte betalt, för de såg det som en förmån att få medverka. 

Detta gällde inte bara tillfälligt medverkande utan också lärarkrafterna för de olika ämnena under kurserna. Ebba Holgersson var jämte Honorine Hermelin den enda fast anställda läraren. Stora scenpersonligheter som Manda Björling och Gerda Lundequist undervisade i muntlig framställning, Elsa Stenhammar i musik och körsång, Siri Derkert i konst. Därtill kom raderna av föredragshållare, t ex

Alf Ahlberg
Andrea Andreen 
Elfrida Andrée 
Natanael Beskow 
Elsa Björkman-Goldschmidt
Manda Björling
Elsa Brändström
Siri Derkert  
Emilia Fogelklou 
Vilhelm Grönbech 
Ebba Holgersson
Alexandra Kollontay 
Mia Leche Löfgren
Gerda Lundequist
Harry Martinson
Moa Martinson
Hagar Olsson
Jeanna Oterdahl 
Fredrik Paasche
Göta Rosén 
Elsa Stenhammar
Marika Stiernstedt
Herta Svensson
Signe Vessman
Karolina Widerström


Alf Ahlberg 1882 - 1979, författare, filosof, skolman. 

Rektor vid Brunnsviks folkhögskola 1932 - 59. Känd för sina populärvetenskapliga verk, särskilt Filosofins historia, sina inlägg i kulturdebatten och sina initiativ inom folkbildningsarbetet. Mot slutet av sitt liv en av de bärande vid Sveriges första retreatgård S:t Davidsgården i Rättvik.


Andrea Andreen 1888 - 1972

Studerade medicin och disputerade 1933. Arbetade som privatpraktiserande läkare men hade också många offentliga uppdrag. Hennes specialitet var sexualhygien. Tillsammans med Ada Nilsson skrev hon boken Undervisning i sexualhygien. Tillhörde Frisinnade kvinnor, sedermera Svenska kvinnors vänsterförbund, där hon blev ordförande 1947.


 Elfrida Andrée 1841 - 1929, organist, dirigent, tonsättare, telegrafist


Avlade vid sexton års ålder organistexamen och lyckades bli antagen som elev vid Musikaliska akademien - då ej tillåtet för kvinnor. Fick med hjälp av fadern via en riksdagsmotion bort förbudet för kvinnor att inneha organistbefattning. Blev 1867 Sveriges första kvinnliga domkyrkoorganist (i Göteborg). Utbildade sig också till telegrafist för att ha ett reservyrke och genomdrev 1865 att yrket öppnades för kvinnor. Under sina fyrtio år i Göteborg inrättade hon bl a 1897 s k folkkonserter, av vilka hon själv som Sveriges första kvinnliga orkesterdirigent ledde omkring åttahundra stycken. Hon studerade komposition för NW Gade i Köpenhamn och komponerade ett stort antal verk för orgel och piano, en opera, mässor, stråkkvartetter och symfonier. Ledamot av Musikaliska akademien 1879.


Natanael Beskow 1865 - 1953, skolman, författare, socialreformator, predikant och teolog

Son till småländsk präst och starkt from mor. Började läsa teologi i Uppsala, där han bl a träffade och samarbetade med Nathan Söderblom. Då han av samvetsskäl ej tycker sig kunna bli präst utbildar han sig till porträttmålare vid Konstakademien. Fullföljer dock sina teologiska studier men kan ej avlägga prästlöftena. Får 1895 erbjudandet att bli predikant i Djursholm, där en villastad byggts upp. 1898 står Djursholms kapell färdigt, byggt genom frivilliga insatser. (Beskow förblir predikant i Djursholm till 1931, därefter då och då.) Blir också lärare och rektor vid den nyinrättade Djursholms samskola (till 1909).

Beskow engagerar sig starkt under storstrejken för de strejkande och försöker få kyrkan att ta sitt ansvar. Studerar på plats den engelska settlementsrörelsen, vilket leder till att han tillsammans med Ebba Pauli grundar Birkagården, den första svenska hemgården. 1918 bildar han Förbundet för kristet samhällsliv, som skall verka för en tillämpning i samhället av de rättfärdighetens och kärlekens lagar, som evangeliet förkunnar. Ur en liten kurs på Birkagården för arbetslösa säsongsarbetare växer Birkagårdens folkhögskola fram. Hela Birkagården möjliggjordes i stor utsträckning av frivilliga insatser och bidrag.

Beskow anlitades mycket som förhandlingsledare - han var som sådan framstående. Hans predikningar gjorde djupt intryck och står sig, liksom hans psalmer, fortfarande. 

Natanael Beskow var från 1893 gift med Elsa Maartman, som blev en av Sveriges viktigaste barnboksskapare.


Elsa Björkman-Goldschmidt 1888 -1982, författare

Nära vän sedan ungdomsåren med Elsa Brändström. Utbildades vid Anna Sandströms seminarium, där hon blev vän med Harriet Löwenhjelm och Honorine Hermelin. Lärde sig etsning vid Konstakademien. Rödakorsdelegat i Ryssland 1916 - 1918, föreståndare för Rädda barnens hjälpverksamhet i Wien 1919 -1924. Gifte sig där med den judiske läkaren Waldemar Goldschmidt. De tvingades flytta till Sverige 1938. Tidigt änka. Fortsatte den journalistiska verksamhet hon börjat i Wien. Böcker om Elsa Brändström och Harriet Löwenhjelm. Sekreterare i Samfundet De Nio 1950. 

Elsa hade sommarställe i Julita.


Manda Björling 1876 - 1960, skådespelerska, talpedagog

Viktig som traderare av ett melodiskt och välartikulerat scenspråk. Lanserade egen välläsningsmetod. 
Åren 1904 - 1907 engagerad vid Stora teatern i Göteborg, 1907 - 1911 vid Strindbergs Intima teatern. Gjorde ett stort antal Strindbergs-roller. Också engagerad vid Lorensbergsteatern, därtill roller i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Reval och Riga. Undervisade i talteknik vid Stockholms borgarskola. 
(festlig bild-karikatyr i Sv kvinnor!)


Elsa Brändström 1888 - 1948, "Sibiriens ängel"

Utbildad vid Anna Sandströms seminarium. Vid krigsutbrottet snabbutbildning till krigssjuksköterska i S:t Petersburg, där hennes far var svensk minister. Hade hand bl a om utväxlingen av invalider. Från 1915 uppdrag från Svenska Röda korset. 

Gjorde enastående insats för fångarna och kämpade med envis kraft mot all likgiltighet för fångarnas öde. Efter kriget föreläsningsresa för att samla in pengar till allt som skulle till efter krigsfångarnas hemkomst. Gifte sig med tyske professorn Robert Ulich och flyttade med honom till USA 1934.


Siri Derkert 1888 - 1973, målarinna, grafiker, skulptris

Efter studier, bl a vid Konstakademien utbildade sig Siri Derkert 1913 - 1914 i Paris. Hennes kubistiska bidrag till konstutställningen på Liljevalchs 1921 gjordes ner totalt. Efter 1925 målade hon dels expressionistiskt, dels spontanistiskt. Den sista fasen i hennes skapande är dramatisk och symbolisk. Hon arbetar med nya tekniker och vill ofta framföra ett socialt - politiskt budskap. Hon får stora offentliga uppdrag: skulpturer på fasaden till Sverigehuset och dekoren i tunnelbanestationen vid Östermalmstorg, med fredstema, där Fogelstadgruppen är ett viktigt inslag. 1943 hade Siri Derkert första gången, 55 år gammal, kommit till Fogelstad. Det betydde bl a ett intellektuellt avstamp för sista delen av hennes liv och konstnärskap. Hon fick en bredare bas för sitt engagemang och ett forum för diskussioner. Hon besökte sedan Fogelstad några veckor varje år ända tills skolan lades ner 1954. Hennes starkt personliga porträtt av Fogelstadkvinnorna tillhör Nationalmuseum.


Emilia Fogelklou Norlind 1878 - 1972, teolog, författare

Efter högre lärarinneseminarium i Stockholm avlade Emilia Fogelklou studentexamen och fortsatte sina studier i Uppsala. Hon blev filosofie kandidat 1906, teologie kandidat , vår första kvinnliga, 1909, och teologie hedersdoktor, också vår första kvinnliga, i Uppsala 1941. Emilia Fogelklou hade olika lärartjänster, bl a som lektor vid lärarseminariet i Kalmar. Efter att 1923 ha tagit avsked från lektoratet ägnade hon sig helt åt författarskap och föreläsningsverksamhet. Senare föreläste hon vid Socialinstitutet och vid Stockholms Högskola. Hon deltog tidigt i fredsarbetet, var med vid Haagkongressen 1915 och grundade efter samband med andra världskriget IAL (Internationella arbetslag) i Sverige. Med Natanael Beskow samarbetade hon i Birkagården och stod Fogelstadkvinnorna nära. 1932 anslöt hon sig till Vännernas samfund. Kväkarrörelsens dogmfrihet sammaföll med hennes egen religiösa syn.

Hennes originella religiösa författarskap är omfattande och har haft stor betydelse. En särplats intar hennes självbiografiska verk. Mellan 1922 0ch 1929 var hon gift med kulturgeografen Arnold Norlind. Hennes bok om honom (Arnold 1944) står högst i henne författaskap. Intressanta är också hennes brev, t ex brevväxlingen med Elin Wägner, Kära Ili, käraste Elin, utgiven av Gunnel Vallquist 1989.


 Vilhelm Grönbech 1873 - 1977, dansk filolog och religionshistoriker

Grönbech disputerade på en avhandling om turkisk ljudhistoria och fick sin första verksamhet vid Köpenhamns universitet som docent i engelska språket och litteraturen. Han var förtrogen med hebreiska, polynesiska och med samtliga indoeuropeiska språk. Hans sista års föreläsningar vid Köpenhamns universitet tog upp vissa indianstammars religion, utgående från deras språk och diktning. Via språken kom han att tränga in i religionshistorien. År 1915 upprättades en personlig professur i religionshistoria för hans räkning vid Köpenhamns universitet. Bland hans skrifter märks Ljuset från Akropolis, Kampen för en ny själ, Jesus Människosonen och Kristus den uppståndne frälsaren, samtliga översatta till svenska av Honorine Hermelin, som 1947 blev hans andra hustru. Hon gjorde också mot slutet av sitt liv ett urval av makens texter under rubriken Den största verkligheten. Det lilla häftet med Harriet Löwenhjelms bild av Vår Herre och sankte Per på omslaget utgavs av Fogelstadförbundet 1971.


Ebba Holgersson 1885 - 1966. lärare. Lärare i Karlskrona. 

Ebba var en av centralgestalterna i skolan och utformade stora delar av dess pedagogik. Trots att hon tillhörde skolans formella ledning och satt med i förtroenderådet räknas hon aldrig med i Fogelstadgruppen. Hon skapade bl a rollspelet "Komtemåtta", som syftade till att ge deltagarna praktisk övning i kommunalkunskap. Med sin erfarenhet av ledamotskap i barnavårdsnämnd, fattigvårdsstyrelse och kommunalfullmäktige var hon väl förtrogen i detta ämne. Ebba kom från Blekinge, var lärarinna och orförande i en rösträttsförening. Genom Ellen Key kom hon i kontakt med Elin Wägner och Kvinnliga Medborgarskolan.


Alexandra Kollontay 1872 - 1952, rysk diplomat och författarinna

Tvingades i landsflykt 1908 men återvände till Ryssland 1917, deltog i revolutionen och blev därefter folkkommissarie för sociala frågor. Hon var Sovjetunionens sändebud i Oslo 1924 - 26 och 1927 - 30, i Mexiko 1926 - 27 samt i Sverige 1930 - 45, de sista åren med ambassadörs rang. Hon var den första kvinnliga diplomat som utmämnts till minister och ambassadör. Som diplomatiskt sändebud i Stockholm 1930 - 1945 spelade hon en viktig roll bl a för tillkomsten av de rysk-finska vapenstilleståndsförhandlingama 1940 och 1944. Hon utgav flera politiska och skönlitterära verk, i vilka hon bl a agiterade för kvinnans frigörelse.

Alexandra Kollontaj var mångårig och nära vän till Ada Nilsson.


Mia Leche Löfgren 1878 - 1966, görfattare, journalist

Började 1916 skriva i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och fortsatte med det hela livet. Hon var verksam i Idun från 1937. Idémässigt var hon radikal liberal och var med om att bilda Frisinnade Kvinnor 1914. Hon deltog i Haagmötet 1915, och gjorde under andra världskriget stora insatser för intellektuella flyktingar. Hennes antinazism tog sig klara uttryck i ord och handling. Mia Leche Löfgren gav också ut en rad böcker.


Gerda Lundequist 1871 -1959, skådespelerska

Hon började vid Konservatoriets dramatiska skola som femtonåring, och var sedan anställd vid bl a Dramaten, i Göteborg, vid Vasateatern och vid Svenska teatern. Hon ägnade sig också åt gästspel och uppläsningsturnéer. Hon var Nordens första riktigt stora tragedienne. Under 1930- och 40-talen var hon lärare i scenframställning vid Operan, Muskhögskolan och Dramatens elevskola. Hon medverkade också i radio. På film debuterade hon som majorskan Samzelius i Gösta Berlings saga 1924. Vid Medborgarskolan var hon lärare i teater och talteknik.


Harry Martinson 1904 - 1978, Författare, nobelpristagare 1974.

Född i Jämshög, Blekinge. Fadern dog och modern for till Amerika. Utackorderad som fosterbarn. Lantarbetare, sjöman men drabbades av sjukdom och började skriva. Blev en av Sveriges djärvast nyskapande författare. Fil. hedersdoktor i Göteborg 1954, ledamot av Svenska Akademien 1949, delade 1974 nobelpriset i litteratur med Eyvind Johnson.


Moa Martinson 1890 - 1964, författarinna

Helga Schwartz var född utom äktenskapet och utackorderades i olika hem till sju årsålder, då modern gifte sig. Fick tidigt börja arbeta och blev kallskänka. Gifte sig och fick fem söner. Bodde i mannens torp i Sorunda. Började skriva i Brand och Arbetaren. När hon skrev i Tidevarvet använde hon signaturen Moa. Hennes kurs på Fogelstad var av avgörande betydelse för henne. Hon debuterade 1933 med statarskildringen Kvinnor och äppelträd. Sedan kom under ett kvarts sekel en bok vart eller vartannat år. Var gift med Harry Martinson 1929 - 1940.


Hagar Olsson 1893 - 1978, finlandssvensk författarinna, kritiker, prosaist och dramatiker

Hon är den Finlandssvenska modernismens främsta förkunnare. Hon stod Edith Södergran nära och utgav hennes Dikter (1940) med en vidsynt essä. I Ediths brev (1955) kommenterar hon de brev hon fått från Edith Södergran och nu publicerar. Hagar Olsson tog djupt intryck av Kvinnliga Medborgarskolan. Hon blev nära vän till Honorine Hermelin och besökte under en period årligen Fogelstad.


Jeanna Oterdahl 1879 - 1965, pedagog, författare

Lärare i Göteborg efter att ha genomgått Högre lärarinneseminariet. Recenserade under många år barn- och ungdomsböcker i Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning. Framför allt författare. Som kväkare skrev hon med kristna värderingar. Blev en av klassikerna på barnviseområdet (t ex Har du sett herr Kantarell och Maskrosornas visa). Lyrik och ungdomsböcker för flickor, även romaner. Representerad i psalmboken (0 du som ser, o du som vet). Hon står Natanael Beskow nära i kristen mystik.


Fredrik Paasche 1886 - 1943, norsk professor, patriot och antinazist

Paasche var historiker och psykolog och hade engagerat sig så starkt mot nazismen att han, liksom Sigrid Undset, måste fly till Sverige omedelbart efter den tyska ockupationen 9 april 1940. Natten mellan den 9 och 10 april gick de över gränsen på skidor uppe i norr. Paasche var återkommande föreläsare på Fogelstad fram till sin död hösten 1943 och verkade överhuvud för förståelse mellan svenskar och norrmän och för nordiskt samarbete. Han har kallats "norskhetsman och världsmedborgare".


Göta Rosén 1904 - 2006, ledande gestalt inom svensk barna- och ungdomsvård under 1940, 1950, 1960-talen.

Göta tog studenten i Katrineholm och gick 1925 en kurs på Kvinnliga Medborgarskolan. 1931 började hon sitt yrkesliv som barnavårdsombud i Örebro län. Hon var ledamot av riksdagens andra kammare 1940-42 för Socialdemokraterna. Hennes riksdagskarriär blev kort, men dessa två år i krigets skugga var politiskt dramatiska. Under denna period inträffade exempelvis midsommarkrisen 1941. Hon var biträdande generaldirektör i Socialstyrelsen. När hon kom till Socialstyrelsen tog hon upp kampen mot aga på institution. På eget bevåg - med stöd av socialminister Gustav Möller - förbjöd hon aga på landets barnavårdsanstalter och ungdomsvårdsskolor, utan att riksdagen beslutat i ärendet. Detta var tio år innan skolagan lagstiftades bort och 30 år innan rätten att aga barn helt försvann.


Elsa Stenhammar 1866 - 1960, sångare, organist och musiklärare. kusin till Wilhelm Stenhammar.

Elsa Elfrida Marguerite  avlade organistexamen vid Kungliga Musikkonservatoriet i Stockholm 1885 och kantorsexamen 1891. Tillsammans med sin moster Elfrida Andrée var hon initiativtagare till "Folkkonserterna" 1897. Hon var kantor i Göteborgs domkyrka, instruktör för konserthuskören och teorilärare vid Göteborgs Orkesterskola. Stenhammar belönades med Litteris et Artibus 1924 och invaldes som ledamot nr 596 av Kungliga Musikaliska Akademien den 29 mars 1930. Elsa var under många år körledare vid Medborgarskolan.


Marika Stiernstedt 1875 - 1954, författare

Ur högreståndsmiljö, franskorienterad. Till en början inspirerad av Ellen Key. Genom sitt äktenskap med Ludvig Nordström kom hon i kontakt med realismen. Bekämpade under andra världskriget i artiklar och reportageböcker starkt nazismen. Blev efter krigets slut radikal socialist. Stort antal romaner.Var medlem av Samfundet De Nio sedan 1918. 

Svensk författarförenings ordförande i två perioder.


Herta Svensson 1886 - 1981, personalkonsulent

Examen vid Privata högre lärarinneseminariet. Privatlärare hos familjen Beskow och sedan fram till 1914 lärare vid Djursholms samskola. Kom genom Natanael Beskow i kontakt med settlementsrörelsen och genom Hampnäs folkhögskola och Manfred Björkquist med korsfararrörelsen. Stugrörelsen, som var en förening för kontakt mellan studenter och arbeterskor, öppnade sommarstugor för överansträngda kvinnliga arbetare. Herta Svensson var en av initiativtagarna. När tobaksmonopolet inrättades 1914 utverkade Kerstin Hesselgren av dess chef  att Herta Svensson anställdes om "fabrikssyster", från 1921 kallad personalkonsulent. Hon tog framför allt fatt i de sociala frågorna men förde också in både teoretiska och praktiska ämnen i en fritidsverksamhet som på ett naturligt sätt växte samman i ett gemensamt hem, vår andra hemgård "Södergården" 1916.


Signe Vessman 1879 - 1953, politiker

Tillhörde pionjärerna bland de socialdemokratiska kvinnorna. Sömmerska till yrket men ägnade efter 1906 sina krafter helt åt det fackliga och politiska arbetet. 1911- 1920 kassör i Morgonbris, 1920 - 1932 redaktör för denna tidskrift.

När socialdemokratiska kvinnoförbundet bildades 1920 blev Signe Vessman dess ordförande och kvarstod till 1936. Hon var 1923 - 1936 ledamot av Internationella Socialistiska Kvinnokommittén. Signe Vessman satt i riksdagen 1925 - 1928 och inträdde på Hjalmar Brantings plats vid dennes död 1925.


Karolina Widerström 1856 - 1949, Sveriges första kvinnliga läkare

Född i Helsingborg. Examen 1875 vid Gymnastiska Centralinstitutet (GCI). För att få bli läkare avlade hon studentexamen vid Wallinska skolan i Stockholm (det första flickgymnasium som fick examensrätt). I Uppsala tog hon mediko-filosofisk examen i december 1880 och vid Karolinska institutet i Stockholm medicine kandidatexamen 1884 och medicine licentiatexamen 1888. Därmed hade Sverige fått sin första kvinnliga läkare. Tjänstgjorde som amanuens vid Sabbatsbergs sjukhus, först vid gynekologiska, sedan vid obstetriska kliniken. Öppnade 1889 privatpraktik i Stockholm med kvinnosjukdomar som specialitet. Innehade den till 1924.

Verkade för upplysning och höll föreläsningar både i Stockholm och ute i landet. Hon gav kurser för läkare och talade till eleverna i flickskolornas avgångsklasser. Hon kämpade för reglementeringens (laglig av myndigheterna kontrollerad prostitution) avskaffande. Politiskt var hon frisinnad och tillhörde 1912 - 1915 Stockholms stadsfullmäktige. Gjorde stora insatser för kvinnors lika rätt till tjänst och lika lön. Deltog i kampen för den kvinnliga rösträtten. Hon var bland många föreningsuppdrag ordförande i Fredrika-Bremer-förbundet 1921 - 1935. År 1933 promoverades hon till medicine hedersdoktor vid Karolinska institutet.


upp