Bakgrund

År 1919 fick kvinnor i Sverige rösträtt och samma år beslutade riksdagen att svenska kvinnor skulle bli myndiga vid samma ålder som män – 21 år. Första gången svenska kvinnor kunder använda sin rösträtt var till riksdagsvalet i september 1921. Tidigare fanns det olika särlösningar för kvinnor beroende på om de var gifta, änkor eller ogifta.

Fem kvinnor valdes in till 1922 års riksdag, bland dem Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm. Båda tillhörde det Frisinnade partiet. På våren 1922, efter någon månads riksdagserfarenhet träffades de båda tillsammans med läkaren Ada Nilsson, pedagogen Honorine Hermelin och journalisten och författaren Elin Wägner på Fogelstad. ”Om det skall märkas att kvinnorna kommit in i samhällslivet, måste de bli många och kunniga”, sa Elisabeth Tamm som bjudit in dessa fyra kvinnor. Så föddes tanken på att starta en kvinnlig medborgarskola på Fogelstad, Elisabeth Tamms gods i Julita. Dessa fem kvinnor blev den så kallade ”konstellationen”, de kallades också Fogelstadsgruppen eller Tidevarvsgruppen efter tidningen de gav ut.

Ur skolans första prospekt kan vi läsa:

Skolan ville vara ”en fristad, ett lufthål i denna värld av isolering bakom skiljande murar – klassmurar, åsiktsmurar, yrkesmurar, partimurar – så att man om möjligt där skulle kunna dra ett djupt och fritt andetag endast och allenast i egenskap av människa – medborgare!”

Skolan riktade sig inte till kvinnor av någon viss partitillhörighet. Dess första princip var att stå öppen för alla åsiktsriktningar. Ambitionen var att också samla kvinnor med olika social och kulturell bakgrund.

Honorine Hermelin var skolans rektor från starten och under hela dess livstid. Ebba Holgersson, lärare och lokalpolitiker från Blekinge engagerades som fast lärare. De övriga i konstellationen medverkade som föredragshållare liksom rader av samtidens mest framstående kulturpersonligheter.

Medborgarskolan erbjöd både terminslånga och kortare kurser. De teoretiska ämnena var historia, medborgarkunskap och praktisk psykologi. Dessutom togs aktuella politiska och sociala frågor upp i föredrag och diskussioner. Muntlig framställningskonst, sång, musik, konst och rytmik fanns med på schemat. I den fiktiva kommunen Komtemåtta lärde man sig mötesteknik och argumentationsteknik – ett rollspel innan såna var uppfunna! Kursdeltagarna fick genom detta rollspel lära sig hur den svenska demokratin är uppbyggd och hur en medborgare och förtroendevald kunde agera.

Trettio år

Kvinnliga Medborgarskolan lades ner 1954. Under sina trettio år hade skolan drygt 2 000 kursdeltagare. Många av dem lät senare tala om sig i olika sammanhang. En period var exempelvis nästan hälften av alla kvinnliga riksdagsledamöter – åtta av 18 – före detta kursdeltagare på Fogelstad.

Fogelstadförbundet

Redan efter den första kursen 1925 bildades Fogelstadsförbundet. Det var en sammanslutning av skolans kursdeltagare och lärare ”för fortsatt samarbete och sammanhållning”. Gruppen träffades årligen och gav ut en tidning, Fogelstadsförbundet. Föreningen upplöstes 1981 och den sista tidningen kom 1982. Deras tecken var en brosch i form av en blå stiliserad emaljdelfin. Så här sa Honorine Hermelin om delfinbroschen: ”Och delfinens märke det betyder: Man skall våga att hoppa i sjön. Man skall våga ta språnget ut i det som jag tycker är rätt, men inte vet om det bär eller brister. Man skall våga att hoppa i sjön när man har insett en sak, för då kommer det en delfin och tar en på sin rygg och för en iland. Det lär delfiner göra”

Skolhusen

Inspektorsbostaden som användes till skola fick namnet ”Lilla Ulfåsa” eftersom skolans rektor Honorine Hermelin var uppvuxen på släktgodset Ulfåsa i Östergötland. Gamla Julitabor kallar än idag huset för ”Skolan”. Huset var också Honorine Hermelins bostad fram till hennes död 1977.

Skolan fick dessutom tillgång till Fogelstads mejeri tvärs över vägen, då det behövdes sovsalar för kursdeltagarna. Vinden gjordes iordning till festsal, tak och väggar målades blå, en scen gjordes iordning och här hölls berättarkvällar, teateruppträden, sångstunder och annat. Mejeriet fick namnet ”Rosenhane” som var namnet på ett pensionat i rollspelet som skolan arbetade med för att lära sig hur en kommun fungerar.